En intensiv tid en knapp månad framöver. Sen kommer semester. På väg hem går sakta. Ser det som blommar; färger och dofter.Andas in, samlar på stunder. Förbi passerar en och annan springande.Varför springer folk en sådan vacker kväll? De hinner inte ta in den korta sommaren.Denna ljuva årstid som är så vacker med sina ljusa kvällar.
En annan stig, smala gator som labyrint och hus som står öde.Det var en kväll på ön som jag upptäckte en annan sida av den vackra staden.Kan inte påstå att övergivna hus är något som jag direkt dras till. Mer till gamla hus som är bebodda.Men denna kväll drogs kamera till de övergivna. Också en kyrka, tom och ensam. Gick inte in i husen, brukar inte göra det. Det känns som att komma in objuden. Endast ett enda öde hus har jag gått in, men det hände för några år sen.Vemod, nyfikenhet, rädsla och mer... känslor som det övergivna väcker.
Plötsligt en kväll, en regnig kväll i juni hör man toner från en avlägsen tid.Ungdomstiden och minnen. Förflyttas tillbaka i tiden. Fortfarande väcker dessa ord känslor.Men idag har de (Här) ett djupare innebörd. Nästan så att jag förstår. För första gången.
"Människan är den enda arten som måste betala för att bo på jorden, alla andra arter bor gratis." "En person som aldrig reser tror atthans mammas matlagning är denbästa i världen."
Ibland funderar jag på allvar om det är något fel på mig.Ofta blir jag förvånad över andras sätt och beteende.Har lärt mig en del saker, många återstår. Att inte ljuga, att vara rak och enkel i sin kommunikation.I synnerhet i mitt arbete.Det är en självklarhet för mig. Men tydligen delas inte av många.Dagens två telefonsamtal bekräftar det sistnämnda. Varför ljuger man? Vad får man av det? Kommer man ihåg sen vad man sagt?Men, trots alla men...Så gick jag idag i den vackra dagen, i solsken och smekt av en ljum vind.Och glädje kände jag. För "ingenting". Bara för att finnas till och gå i en sommardag.
Sommar i sin finaste form. Det doftar och det blommar. Lediga dagar med naturen, kompisar, med sommaren. Vi traskar och busar lite bland stora bolmande rhododendronbuskarna. Som en skog. Plötsligt dök upp konstiga varelse där. Man vet aldrig vem som korsar ens väg, inte ens i skogen.Långa samtal med en klok vän. Vi vrider och vänder på den tillvaro vi lever i.Varför, en återkommande fråga. Hur, en annan fråga. Vi skrattar emellanåt. Det är härligt att dela med någon sina innersta tankar och känslor.
För tre daga sen blev det 20 år sen jag kom till Sverige. Minns väl den första dagen och den långa natteni bussen på väg till något ställe jag aldrig hört talas om. Det går inte att begripa att det gått så många år.Den tiden för 20 år sen kommer jag nog aldrig riktigt att kunna se som en helhet. Fragment och detaljer har ristat in sig. Minns känslan. Rädsla och osäkerhet tät avlösta av likgiltighet. Känsla av sammanhang var långt borta. Den långa och svåra resan kommer för alltid att finnas inom mig. Inte bara som en berättelse, mer som något som påverkat mig på ett sätt som inget annat gjort. Det är först efter flera år som man kan blicka bakåt och summera. Bra eller dåligt är inte längre ord som kan beskriva det. Det skulle vara för enkelt.Som alltid säger jag Tack Sverige. Du gav mig ett…
"Kom ihåg att stanna upp och lukta på blommorna.""Mina vänner har format mitt livs historia. På tusentals sätt har de förvandlat mina begränsningar till härliga privilegier, och gjort det möjligt för mig att vandra lugn och lycklig i skuggan av mina brister."- Helen Keller -
Vissa beslut är svårare än andra. Det här har varit ett av de jobbigaste.Efter flera timmar av fram-tillbaka tänkandet så kom beslutet ikväll.Det blev ett Nej. Pengarna skulle inte räcka till, eller det skulle bli kärvt.Lite sorgligt på ett sätt. Men en lättnad att beslutet är fattat.
En skön lugn dag. Men ack inte bestämt mig än. Räknar och räknar...hur mycket pengar har jag kvar...om jag tackar ja. Ena stunden känns det helt klart att jag gör det. Sen kommer tvivel. Fram och tillbaka.Sommaren blommar och doftar. Upplevelse av naturen blir mer intensiv med åren. Tror jag.Omskakande händelser, besvikelser, förlorade drömmar...öppnar så småningom nya dörrar,tänkte idag. Förhoppningsvis.Kvar går jag på ön...
Och på bordet hemma ligger ett brev. Du är välkommen den 21 augusti, står i brevet.Och nu, idag måste bestämma mig. Ingen reserv länge, nu får jag välja. Ahhh!!
Varje bild har mycket att berätta och berättelser är aldrig helt klara.Bilderna från Santorini kommer ofta att läggas upp i bloggen.Inga ord behövs.Landar i ett varmt somrigt Göteborg. Sömnig och trött, men en upplevelse rikare.Ödmjukhet inför naturen, dess krafter, skönhet och styrka blir mycket mer påtagligt på en sådan plats.
En lugn dag. Bara är. Tar nu bussen till Fira för att uppleva och spara öns välkända och magiska solnedgång.
Det är svårt och välja bilder. Det finns många, jättemånga. Vissa vyer är som ett vykort. Nästan overkligt. En tuff vandring idag som skulle ta tre timmar, men för oss tog det 4 och en halv timme.Flera stopp vid vägen, charmiga byar, solen, havet, den lätta vinden. Och det doftade runt omkring.En del av vägen bestod av smala stigar högt upp i berget. Utsikten helt fantastisk.Man kan lätt uppleva sig yr när man tittar ner. Samtidigt en utomordentlig upplevelse.Sent på eftermiddag når vi Oia, den obeskrivligt vackra staden.
Väcktes abrupt vid två tillfällen inatt. Drömde om att jag stod vid kanten av en djup ravin.Och så föll jag. Det är då jag föll som jag vaknade och försökte hålla mig fast vid kudden.Egentligen inte konstigt, här finns svindlande höjder och samtidigt obeskrivligt vackra utsikter.En gång i tiden var ön en enda stora vulkan och efter utbrottet blev det kvar flera små öar. Vissa tror att ön kan vara den sjukna ön Atlantis. Själv tycker att denna plats är en av de vackraste platser jag sett.
Sitter på "min"balkong. Under citrusträd och hibiskus. En stor citron föll ner dagen innanoch det var nära att träffa i huvudet. Vilar efter dagens vandring, tvärs över ön.Oia, Fira, Röda stranden och små byar. Bedårande vackert. Bilderna kommer senare,har svårt att fixa dem utan min dator. En och annan kan dyka upp under tiden.
Ikväll blåser en mjuk ljum vind. Så bekant.Gick runt idag i denna mysiga by. Lagom varmt på dagen och svalkande kvällar.En bit av solen, en bit av havet och en bit av Medelhavetsdoft. Inte många turister. Imorgon blir det en tur runt på ön. En del gamla ruiner, smala gränder, utsikter och solnedgång.
